TASSAS SIDA

Tassa är en liten Working Kelpietik, som är född 7 jan 2005. Working Kelpie är en vallhundsras, som kommer från Australien liksom Australisk Kelpie. Dessa båda raser skildes åt för många år sedan. Några ville använda kelpien till bruks, lydnad och liknande och fokuserade inte på vallegenskaperna medan andra ansåg att det var vallning hunden skulle ägna sig åt. Därför delade man på sig och WK avlas enbart på vallegenskaperna och får inte ställas ut. Många WK har blivit framgångsrika i andra grenar. För att en WK skall bli champion fordras ett Godkänt Vallhundsprov. Detta är också nödvändigt för både tik och hane för att valparna skall kunna registreras. Många AK vallar också men de har framför allt rönt stora framgångar inom bruks, lydnad, sök m m.

Här är Tassa efter badet sommaren -05.
Hon älskar att bada och simma.
Här är Tassa i farten och vallar. Bilden är tagen 17 mars 2007. Fåren är mina Åsenfår, nyklippta och fina. Här är hon, som valp, tillsammans med Moses, som betyder mycket för Tassa. Hon bråkar med honom, biter o morrar men vill gärna sova nära honom.

På kennel Stormkappans hemsida: http://www.stormkappan.se/ finns en rasbeskrivning enligt WKC (Working Kelpie Council of Australia Inc.). Utseendet är inte viktigt, endast förmågan till nödvändiga rörelser. Där står också att t ex öronen skall vara upprättstående. Tassa har ett öra som är upprättstående ibland medan det andra för det mesta är nervikt, oftast är båda öronen det. Jag måste ju medge att jag tycker det är snyggt med upprättstående öron men jag har ändå aldrig tänkt på att jag skulle kunna "tejpa" öronen, som många gör på Australisk Kelpie och på t ex Schäfer. Tassas föräldrar har upprättstående öron men pappan har också mjuka öron, som Tassa, så det är nog från honom hon fått dem.

Tassa har fått både höfter och "armbågar" röntgade och fått resultat A resp UA, alltså helt utan problem. Hon har också genomgått MH (Mentalbeskrivning Hund) med bra resultat + skottfast. På den här sidan finns Tassas stamtavla.

Det stora som hände under år 2007 var att vi klarade vallprovet och Tassa blev Godkänd Vallhund. HÄR är registreringsbeviset med stämpeln.

    På den här bilden har Tassa sin medalj om halsen och diplomet bredvid sig, det är nog därför hon ser så mallig ut.

Som alla vallhundar har Tassa ett stort behov av stimulans. Hon behöver inte så mycket motion, hon motionerar s a s på egen hand. Däremot behöver hon mycket hjärngymnastik. Hon behöver utmaningar, där hon t ex får lösa problem, lära sig nya saker m m. Får hon bara träna vallning tillräckligt mycket så får hon både motion och hjärngymnastik. Hon kan behöva en viloperiod ibland. Det innebär inte att hon ligger still och vilar kroppen. Men hon behöver vila sig från problemlösning ibland och bara leka och slappna av. Inomhus är Tassa lugn och fin, hon kopplar av när hon kommer in och lägger sig i regel och sover. Hon skäller ibland när hon hör något ljud men jag har inte velat lära henne att inte skälla, det vore troligen inte så svårt, men jag vill att hon också skall vara vakthund eftersom Moses inte så gärna skäller. Jag säger bara till henne att "nu räcker det" och då slutar hon genast.

Det allra finaste med Tassa är att hon är så otroligt vänlig och kelig. Hon vill gärna "pussas", helst i ansiktet. Hon är mycket kärleksfull och jag har aldrig sett henne visa någon aggressivitet, varken i vallningssammanhang eller annars. Det är skönt att kunna lita på att hunden inte blir arg och hugger någon. Tassa skrämmer dock en del genom att hon hoppar på dem. Hon vill gärna komma upp för att kunna slicka dem i ansiktet, något som inte alls alla tycker om men det vet ju inte Tassa. Hon tycker extra mycket om barn och vill hoppa upp och pussa dem. Då får jag passa henne extra noga för att barnen inte skall bli rädda, för ett litet barn verkar Tassa stor.

2006-05-25 Mona Westerlund  m.westerlund@telia.com   http://web.telia.com/~u58115484 Senast uppdaterad 2008-05-18