VALLNING

Det finns flera bra böcker om vallning. Den bok, som SVaK (Svenska Vallhundsklubben) rekommenderar är "Ett liv med vallhundar - träning, tävling och uppfödning." av H Glyn Jones och Barbara C Collins. Den är instruktiv och bra. Relativt nyutkommen på svenska är "Hund och människa" av Patricia McConnell, inte instruktion i vallning utan även en bok om hur man kan förstå sin hund, samspelet mellan hund och människa. Även "Herdeskolans ABC, Dansa med vallhundar" av Maud Grönberger handlar om samspelet mellan hunden och föraren.

För att kunna lära sig valla måste man inte bara förstå sin hund utan även de djur, som skall vallas. Vanligast är att det är får men ofta vallar man även nötkreatur, tjurar eller kvigor mest. Getter vallas också. Många tränar vallning på ankor eller gäss. Man kan träna på alla flockdjur. Jag började på vallkurs hos Peter Nilsson i Skinnskatteberg http://www.lerkulan.se/ där jag fick min grundutbildning kan man säga. Sedan har jag varit på träning och kortare kurser även hos andra instruktörer men hela tiden fortsatt hos Peter. Här nedan är bilder på Tassa tagna 2007, då var hon 2 år.

Här tränar Tassa "fråndriv", som är ganska svårt för hunden i början. Vallhundar vill ha "balans", föraren och hunden är mitt emot varandra med fåren i mitten. Då känner hunden att den har koll på fåren. I fråndriv föser hunden fåren och föraren kommer efter eller står stilla.

 

Här till vänster är Tassa på väg fram mot fåren. Hon är numera lugn och fin, bara om hon blir osäker gör hon en "rusning" fram mot fåren men det händer inte så ofta nu längre, mars -07.

 

Jag, som tyckte att vallning såg lätt ut, har insett att jag aldrig kommer att bli jättebra på vallning. Jag började när jag var 67 år och visste ingenting om vare sig vallning eller får. Jag är lite för långsam och även lite för stel och orörlig. I varje fall vid träning behöver man vara snabb och smidig. Det gör ingenting om jag inte blir duktig för det är så roligt att valla. Dessutom mår jag bra av att vara ute och röra på mig och Tassa är duktig i arbetet med fåren.

SVaK (Svenska Vallhundsklubben), som tillika är rasklubb för Border Collie  http://www.svak.se/
SVENSKA VALLHUNDSKLUBBEN bildades 1969 och har sedan dess fått alltfler medlemmar. Paragraf l.b. i SVaK:s stadgar lyder:
"...ATT BEVARA OCH VIDAREUTVECKLA VALLHUNDARNAS BRUKSEGENSKAPER TILL GAGN FÖR ÄGARE AV FÅR OCH NÖTKREATUR ELLER LIKNANDE."

Från början var det i första hand Border Collie (BC), som man använde som vallhundar i Sverige. I SVaK är över 22 000 BC registrerade mot 381 WK. Den första Working Kelpien (WK) kom till Sverige 1973. Läs om Working Kelpie på Svenska Working Kelpieklubbens hemsida http://www.eldars.it/swkk/, Maria Hagströms sida: http://www.kelpie.skogsborg.net/ och på Kennel Stormkappans sida http://www.stormkappan.se/  BC kommer från de brittiska öarna medan WK kommer från Australien. WK ökar i antal, de vallar på ungefär samma sätt som BC. De flesta av dessa hundar visar mycket "eye",="ett arbetssätt där hunden kontrollerar flocken med blicken och en hukande kroppsställning" (SVaK) medan andra raser är mera "kroppsvallare"=de vallar med höjt huvud och kontrollerar flocken med snabba pendlande rörelser. 

Working Kelpien är Australiens vanligaste vallhund. Utan den skulle man ha svårt att klara fårskötseln. Man brukar tala om att WK är framavlad för att klara av att arbeta hela dagarna på de jättestora områdena med stenig och oländig terräng där de måste orka springa långa sträckor och fösa stora flockar med får eller nötkreatur i 40 graders värme.

Det är Working Kelpiens oerhörda energi, uthållighet och vilja att arbeta tillsammans med förmågan att koppla av när det inte är fråga om arbete, hans vakenhet och intelligens, hans följsamhet samtidigt som han är självständig samt hans tålamod och lugn, som har gjort rasen uppskattad som vallhund på många håll i världen. WK är harmonisk, vänlig och kärleksfull och de flesta kelpies tycker mycket om människor. Det viktiga är att de får utlopp för sin energi, stimulans och utmaningar är nödvändigt. Kelpies passar inte att vara enbart sällskapshund.

 

2006-05-25 Mona Westerlund  m.westerlund@telia.com    http://web.telia.com/~u58115484 Senast uppdaterad 2008-05-18